Ansvar
När jag började arbeta med mig själv och gå i terapi var det lite jobbigt att inse hur mycket av mitt mående, mina tankar och mitt beteende som faktiskt berodde på mig själv och mitt sätt att se på mig själv och livet. Det var samtidigt oerhört befriande för det innebär ju att jag också har en väldigt stor möjlighet att påverka. Det var då jag började inse hur stort ansvar jag faktiskt har för mitt eget liv. Det kan ju låta självklart men jag tror att jag var långt ifrån ensam om att inte riktigt vara medveten om vilket ansvar vi alla har för hur vi mår.
Tidigare ville jag gärna veta reglerna och vad som förväntades av mig i olika situationer för att inte bli osäker. Jag var också väldigt beroende av att få bekräftelse från andra att det jag sa och gjorde var rätt och uppskattades. Jag ville helst vara omtyckt av alla, vilket ibland innebar att jag gjorde saker jag egentligen inte ville för att jag trodde att det var vad andra förväntade sig/krävde av mig. Om jag inte fick positivt gensvar tog jag det ofta som en bekräftelse på att det jag levererat inte var tillräckligt bra och om jag fick positiv bekräftelse var det väldigt skönt, men det rann av mig snabbt eftersom jag ändå inte litade helt på mig själv, mina prestationer och mitt omdöme. Jag var min egen största kritiker och kravställare.
Jag liksom många andra sökte mig till olika "experter" för att få svar på varför jag mådde på ett visst sätt, för att få veta hur man ska klä sig, vilka möbler som är inne, vilken mat jag borde äta, hur jag borde träna, hur arbetslivet ska se ut osv... Mycket av det jag trodde var mina val och att jag tog ansvar för mig själv var i själva verket bilden av hur vi ska vara och göra utifrån samhällets, skolans, familjens och medias bild. Jag hade inte funderat på hur min sanning såg ut eller ifrågasatt alla de föreställningar som styrde mitt liv och mina val.
Jag tänkte ofta att bara det där händer, jag uppnår det där eller någon annan gör det där så kommer jag att må bra och bli lycklig. På den plats jag nu är inser jag att det inte spelar någon roll vad andra gör och tycker eller hur de bekräftar mig. Jag behöver följa min vilja och bekräfta mig själv, tänka och bete mig på ett upplyftande sätt och älska mig själv för att verkligen påverka hur jag mår i en positiv riktning. Det är mitt ansvar! Det är inte alltid lätt och jag lyckas inte alltid uppnå det jag vill men det är fantastiskt befriande att ha som ledstjärna.